Återförenade

Efter flera månader återförenades vi äntligen, jag och mina fina Alma! Att få se hennes vackra leende sken upp vintermörkret och att få slå sig ner och prata ifatt allt vi missat av varandras händelser de senaste månaderna var så fruktansvärt underbart! GUUUD vad jag älskar denna tjeja alltså. Hon är aboslut den bästa människan i världen på att göra någon glad. 
 
 
 

Tiden rinner iväg från oss

Jag kan inte förstå att det snart gått ett år, hur kan ett helt år passerat förbi oss såhär fort?
Jag har aldrig under mina 19 år upplevt att ett år rusat förbi såhär fort. Kanske är det på grund av att det varit mitt student år? Bal, mösspåtagning och bara tusen förberedelse inför studenten. 
 
Förra året vid den här tiden var jag lucia kanditad tillsammans med fyra andra fina tjejer, och om några dagar är det ett helt år sen jag blev Vimmerby lucia och blev krönt i Vimmerby kyrka. 
 
Förra året förlorade jag min livs största kärlek och fick tillbaka den samma år o förlorade den igen. Förra året var ett år av 50% glädje & 50% förjävlig smärta. 
 
Det är dem minnena som sitter hårdast kvar inom mig när jag ser tillbaka till förra året. 
 
Detta år har varit det mest händelserika i livet, studenten, arbetslös, partypingla och olyckligt kär. Men jag kan ändå säga att detta år har bestått av mer än 50% glädje!!! 
 
 

If I fall down again will you pick up the pieces ?

 
 

-

 

Jag vet inte om jag är kär eller om kroppen jävlas med mig

 

Spök

 

Det orättvisa i världen

 Igår satt jag & kollade igenom alla bilder ifrån Kenya, det drog upp massa minnen som fick mig att bli glad men samtidigt ledsen. Jag har aldrig upplevt en resa med så många intryck som man fick på denna, jag är glad över att jag åkte dit & kunde bidra med en knutta hjälp till de som hade de svårt, att jag och dåvarande klassen inspirerade människorna genom dans. Den största tanken jag fick och som tog på mig hårdast var min fundering om hur lille Paul mår idag, lever han? eller har han dött pga att han var undernärd? Jag hoppas, verkligen hoppas så hårt att du klarar av livet där borta lille älskling!♥ ( jag & paul på bilden )

 

 

00:40

"Min första kärlek var allt på samma gång. En sån man aldrig glömmer, en sån man aldrig försöker glömma, en sån som man aldrig vill glömma. En kärlek så stor och stark att den aldrig dör eller bleknar" 
 

Tänk vad olika två människor kan känna för varandra, den ena kär så hjärtat brister och den andra kär fast i en annan. Den ena som har det svårt att ta ett enda andetag utan hen nära och den andra njuter av varje andetag bredvid sin kärlek. Tänk vad kärlek kan ställa till det trots att det är något av det finaste som existerar och som går att uppleva. 
 
Något kärlek ger en är tårar, salta och våta tårar. Lycklig kärlek som olycklig kärlek båda kan bidra till att tårarna rinner ner för kinden. Jag har upplevt glädjetårar och sorgtårar som nog de flesta har gjort. 
 
Det här med att gå vidare ifrån sin kärlek har aldrig varit lätt, iallafall inte för mig. Därför är det extra tufft att se andra gå vidare utan vidare problem. Men alla är vi olika och alla läker vi olika snabbt. Jag verkar vara en sån som läker väldigt sakta. 
 
Men kärlek innebär ju trots allt inte bara "intima förhållanden", kärlek finns överallt. Vänner, familj,hobbies, musik mm. Jag har inte det där "intima förhållandet" men jag är omringad utav den kärlek som mina fantastiska vänner ger mig, som min älskade familj ger mig och som det jag gillar att göra ger mig kärlek på sitt sätt. 
 
Det är så lätt att fastna, fastna så man inte ser vad som finns kvar. Det finns rakt framför ögonen men man ser det inte för man har fastnat vid en person som man har svårt att låta gå. Jag har börjat se men jag har sett länge men nu börjar jag förstå. och det är ett väldigt stort steg. 

En annan väg i livet än den man tänkt sig.

 
I måndags valde jag en annan väg i livets riktning än den det var tänkt från början. 
Man ska aldrig göra något som man mår dåligt utav men ibland kanske man måste bita ihop ändå, men jag har bitit ihop färdigt. Idag är jag avslappnad, för jag behöver inte bita ihop längre. Jag gjorde ett val, ett val som chokade en del eftersom jag avbröt ett steg närmare min dröm. Men det betyder inte att jag ger upp drömmen. Men just nu finns det viktigare saker för mig än att följa någon dröm som finns. Det kommer flera och det finns absolut flera möjligheter. Jag är bara 19år, hela livet väntar!

Höst

Jag älskar hösten!
 
Hösten har en sådan frisk luft och omgivningen blir så vacker och mysig. Jag känner mig ny och blir pigg utav denna härliga årstid! Färgerna, de mysiga kläderna och alla ljus som börjar tändas! Hösten är absolut min favorit årstid!
 
 
 

Sista natten

Idag spenderar jag min sista natt i min första lägenhet som jag haft i tre år. Här började mitt nya liv och här började min utveckling som människa. Känns tungt och sorgset att sitta i min tomma etta efter att ha suttit i den inredd i tre år. Sist den var tom hade vi precis målat om och satt på golvet och käka pizza. 
 
Imorgon flyttar jag in till tre fina klasskompisar i en femma.
 
Hejdå och tack för dessa tre år malmslätt. 

.


Lovekiller

 

?

Vad gör man när den andra hälften av dig själv försvinner och hur ska man hålla sig på toppen när det var den andra hälften som lyfte upp en? 
 
Smärtan, sorgen och saknaden inte utav honom, utan utav den tryggheten, kärleken och ödmjukheten han gav mig. 
 
Jag var inte rätt för honom, men han var helt klart den rätta för mig!

-

 

“In a world filled with hate, we must still dare to hope. In a world filled with anger, we must still dare to comfort. In a world filled with despair, we must still dare to dream. And in a world filled with distrust, we must still dare to believe.” – Michael Jackson

 

 

 


RSS 2.0